Föreläsningen kommer att handla om hur man kan förbättra sin egen känslokompetens i mötet med sig själv och hur det i sin tur kan förbättra sin förståelse för de känslor som ungdomar har och eventuellt kämpar med.
Genom att bättre själv förstå vilka känslor som väcks i mötet med andra människor kan man bättre hantera utmaningar och identifiera behov hos sig själv, och varför man reagerar som man gör. Det kan handla om allt ifrån föreställningar man har om andra till de föreställningar man har om hur man själv borde reagera.

Hanna Sahlin är  programansvarig för Psykoterapeutprogrammet vid Karolinska institutet och har många års klinisk erfarenhet av arbete med vuxna och ungdomar med emotionellt instabil personlighetsstörning och självskadebeteende. Hon är ordförande för regional arbetsgrupp för självskadebeteende i region Stockholm och Gotland, samt ledamot i den nationella arbetsgruppen för självskadebeteende.

Hon är författare till den nyutgivna boken ”Att arbeta med känslor i KBT – från teoretiska grunder till det kliniska hantverket” (december 2026) samt ”Känslor som kraft eller hinder” (2018), båda utgivna av Natur & Kultur.

Docent, leg psykolog, leg psykoterapeut.

Docent, leg. psykolog, leg psykoterapeut och specailist i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.

Kerstin Bergh Johannesson har mångårig erfarenhet av behandlingsarbete med hela spektrat av trauama relaterade störningar, från akuta kriser och trauman till PTSD och komplex PTSD. Kerstin Bergh Johannesson har en internationell utbildning i EMDR med ackreditering från både EMDR Institute, grundade av Francine Shapiro, och från den professionella organisationen EMDR Europa.

EMDR (Eye Movement Desensitization och Reprocessing) är en integrativ psykoterapeutisk metod som utgår från individens inneboende förmåga till självläkning. Med terapimetoden stimuleras en ombearbetning av plågsamma minnen som inte kunnat bearbetas spontant och som orsakar klientens problematik och medföljande symtom. Dessa minnen kan bestå av traumatiska erfarenheter som stämmer in på A-kriteriet för PTSD, men kan också utgöra andra plågsamma livserfarenheter eller effekter av försummelse och som påverkat klienten på ett negativt sätt.

Legitimerad psykolog och psykoterapeut och psykoterapihandledare, disputerad inom psykotraumatologi vid medicinsk fakultet. 

Eleanor är 14 år och känner sig nedstämd, har börjat skada sig själv och vara borta från skolan, men är ibland också upprymd, sprallig och pratsam. Hennes mamma vill få reda på ”vad som är fel med henne”. Kanske har hon depression, bipolär sjukdom eller autism? Hon behöver väl medicinering?

Hur ska psykiatrin göra för att bedöma vem som är sjuk och vem som är frisk? Normal eller avvikande? Och vad är egentligen en psykiatrisk diagnos? Är det rimligt att tänka på Eleanors erfarenheter som ”symtom”, klassificera dem med en diagnos och föreslå ”evidensbaserade” medicinska behandlingar?

Det här föredraget kommer att ta upp dessa frågor och diskutera faran i att förstå Eleanors upplevelser som tecken på en psykisk störning.

Psykiater, postdoc.